Det här var nog en vecka som gick till historien.
Att smälla ihop sex stycken bloggar på en vecka.
Det var inte och leka med!
Men i och för sig så fuskade jag lite.
Förskrev en del, men ändå.
Och hon Carina Dahl är inte att leka med.
Hade ta mig fan åsikter om allt jag skrev.
Men i ärlighetens namn så gillade jag det!
Allt som gör att jag utvecklas som människa och skrivare, är kanon!
Så tack.
Tack Carina Dahl, för att du stod ut med mig.
Med allt mitt "tjorv" och med mina konstigheter.
Sen att du eller jag inte alltid var överens är nog något vi får leva med.
Fast jag kommer nog på ena eller andra sättet att hemsöka dig.
Om inte annat för att få din hjälp med min bok.
Och att utvecklas som skrivare.
Du kan hjälpa mig med allt det här som jag missat!
Typ subjekt o predikat (va fan det nu är? låter lite religiöst tycker jag)
Ska nu bara hämta andan lite, så ska jag forsätta med mina irrfärder.
Har mycket kvar att berätta, och mycket att uttrycka åsikter om.
Så orkar ni.
Så orkar jag.
Väl mött.
Och lev väl!
lördag 28 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Klart vi orkar.. tummen upp
Kramiz
Jag tycker att du har utvecklats enormt (och jag är inte ens särskilt intresserad av människor utan bara av skrivtecken). Men det var en stor prövning att publicera en text som var DIN och inte MIN. Så vi har diskuterat om det. And in the end of the day finns det bara en hjälte - N!
Med hans (och din) levnadshistoria blir det nästan omöjligt att vara anonym och jag tror att den som Googlar på någon av er finner inte bara "den ena" sidan utan också "den andra". Inte minst på min hemsida där jag beskriver N på ett helt annat sätt (men lika kärleksfullt hoppas jag). Så du är nog bara i början av din bok. Och den får du skriva själv ;-)
Skicka en kommentar