Goa "gubbar" och "gummor"

Stelth-Åke

Nä igår kväll fick jag nog. Insåg att nu var vi stekta och att det bara var att hitta på något.
Efter att ha gått igenom alla alternativen så förstod jag att det fanns bara ett.
Stöld!
Och efter som jag aldrig varit någon bra tjuv så var det bara "pallning" som återstod!
Vi har nu varit utan mat ett par dagar, och svält har väl aldrig varit riktigt min grej!
Kom att tänka på att jag under mina promenader här i trakterna, så hade jag vid flera tillfällen passerat en bondgård där det växte apelsin träd, och där dom även odlade potatis.
Så min tanke blev då sådan att dit tar jag mig och pallar lite potatis och apelsiner!
(smart kille..va?)
Vi var ju som sagt hungriga!!!
Sagt och gjort.
För att ta sig fram till denna gård var jag då tvungen att passera ett inhägnat fält (varför det var inhägnat fick jag reda på senare).Så jag sätter igång att smyga mig över fältet och lyckas osedd ta mig fram till potatis landet där jag lyckas gräva upp lite potatis, och sen vidare över till apelsin lunden där jag lyckas roffa åt mig ett gäng apelsiner. (skönt äntligen snart något i magen)
Sen var det ju bara att ta sig över fältet och hem!
Tji fick jag!
Så där smyger alltså jag över fältet med famnen full av potatis och apelsiner.
Helt plötsligt så hör jag att det kommer någon!
SKIT!!
Vad ska jag nu göra???
Kastar mig ner på backen och drar ett par palmblad över mig.
Så där ligger jag nu! En man i medelåldern med leriga kläder och famnen full av stöldgods ute på en åker i Spanien... skakar av skräck. Ty jag vet ju att bonden står där med sin hagelbössa och bara väntar på att ta fast il dådaren!
Hör hur han stannar bara ett par tre meter ifrån mig!
Det går fem minuter. Det går tio minuter,
Inget händer!
Tankarna bara rusar genom huvudet!!
Vad händer om jag åker fast??
Deportering?
Livstids kastrering?
Spöstraff?
Garrotering?
Allt skit bara rusar genom huvudet!
Det går femton minuter och jag hör hur bonden bara står och väntar. Hör till och med hur han andas....Så nära är han!
Det är nu jag ger upp!..Tänker att det är bara att ge sig till känna. Kan ju inte ligga här som en idiot hela natten. Hoppas han inte skjuter direkt! Vill åt minstonde få en chans att försöka förklara mig!
Så det är ju bara att resa sig, vilket jag gör!
Så vad händer?
Jo! jag stirrar in i ett par av dom svartaste ögon jag någonsin har sett.
Det är en JÄTTE tjur!
Och nu menar jag "grande"
Vi stirrar in i varandras ögon för en kort sekund!
Sen flyr vi åt var sitt håll... Tjuren vilt brölande och jag med potatis och apelsiner farande att alla håll!
Lika rädda bägge två!!
Tar mig på något vis bort och över stängslet!
Och lyckades till och med få med mig lite av tjuvgodset!

Står nu där med vilt bankande hjärta!!
Jag överlevde!!
(det är nu jag förstår varför fältet var inhägnat!)
Men kommer jag nu bara på hur jag tar mig runt , så ska bonden få sig en på hälsning igen då jag vet att han har höns också.. lyckas jag inte roffa åt mig en höna så kanske jag kan "palla" ett par ägg!!(undrar vad straffet för höns stöld är i Spanien?)

Goa gubbar och gummor!

I min situation så blir man lätt ödmjuk!
Väntar bara på att arv tanten ska dyka upp! (eller grävas ner)
Men eftersom jag inte har någon sådan kvar!
Så får jag sätta min tillit till sponsorer!

Vilket faktiskt har dykt upp!!
Och från det mest oväntade håll!
Folk som bryr sig!
Underbart!!
Så ni goda och underbara "gubbar och gummor" er har jag att tacka för min överlevnad!
Tänker inte nämna någon men NI vet vilka ni är.
Er har jag att tacka för min överlevnad!!!!
Kanske jag till och med kan strunta i höns stölden!

SÅ tack! tack från mitt hjärta!!

Ps.. ni skulle bara veta hur mycket gott man kan laga med bara lite potatis och några apelsiner ..Ds

"Känslan av vanmakt"

Är ju Riktigt stor!!

Men jag tänkte börja med att försöka förklara för mina barn:
Nils och Alva!
Det går tungt nu!...
Men ni behöver inte vara oroliga.
Jag tar mig ur det här på något vis som jag ALLTID gör!
Eftersom jag är en överlevare och det vet ni!!
Jag hade naturligtvis kunnat framfört det här på något annat vis!
Men eftersom jag nu från första början blandat in er i min blogg så är ju det bara för mig att forsätta!!
Ni vet ju hur mycket ni betyder för mig och hur mycket jag Älskar er!!
Så bara släpp tanken på att jag inte reder ut det här!!...Ok??

Annons!!

Lätt begagnad sjöman uthyres...Skiter i vad han gör eller vad han bor!
Ett stycke begagnad dykutrustning som innehåller precis allt storlek M/L säljes till ett överkomligt pris!... (finns i Spanien)
Eller en Peugeot 605 96-a med tom tank finns också i Spanien säljes även den till ett överkomligt pris!
Allt detta för avhämtning!

Så ser mitt liv alltså ut idag!
Jaja jag vet!!
Som man bäddar får man ligga!
Men kan bara säga till mina belackare!
Jag VET att jag har handlat rätt!
Jag VET att jag får skylla mig själv!
Men jag vet också att jag mått bra här!
Kropp och själ har njutit i varenda sekund av det här!

Så hur det här en slutar så har det varit det bästa jag gjort på många många ÅR!!!!

Så vad är det nu som hänt??

Jo vardagen har hunnit ifatt oss!
Allt är slut.... menar då verkligen allt
Inga pengar och ingen mat!
Vet inte ens hur vi ska få ihop till mat och hyra!
Ok...hyran för nästa månad är ju förbetald...... Men sen?

Vart ska jag ta vägen o framför allt hur?

Nu efter nyår så stänger dom av el och telefon!
Så om jag försvinner så beror det endast på det!

Vi trodde ju naturligtvis att vi skulle ha och få jobb....
Vilket vi haft förut!!
Men den ekonomiska krisen i världen har ju även drabbat Spanien!

Så jag vet inte vad att göra!
Svårt också att återvända till Sverige... Har ju varken jobb eller bostad där!
allt som finns där är och gör ONT!

Kanske vinglar jag vidare ut i världen.... Forsätter min resa mot okänt mål!

Kommer naturligtvis att forsätta och skriva "to the bitter end"
Är ju ett par dagar kvar!

Vem vet??
Kanske dyker det upp någon gammal arvtant mitt i allt!
Vi vet ju aldrig vad som sker!...Eller?

"Åke olyckan"..Ur Sneseglaren!

"Eller hur man slår sig själv sönder o samman för att glädja andra"

Så var det den här olycksaliga eftermiddagen i Juli månad år 2007.
Vi låg inblåsta i Mostyn i Wales.
Hade legat där i tre dagar utan att ha något att göra!
För när det blåste kunde inte gubbarna göra något ute på vindmölle fältet!
Så det var bara för oss att snällt ligga kvar i hamn.
Det finns ju naturligtvis en bakgrund till att jag hade hamnat här, men den tänkte jag ta vid ett annat tillfälle!
Men för att ni ska förstå min situation så måste jag klargöra vissa saker!!
Alltså!...
Jag jobbade som skeppare för ett Norskt rederi som jobbade med suply och surrvey.
Vilket just i det här fallet innebar att vi höll på med service av ett stort vindmölle fält i Wales.
Att jobba för ett sådant rederi innebär att det är total O-tolerans när det gäller droger och alkohol.
Var till och med tvungen att kvittera ut asperin till mig själv... i två blanketter!
Så nu pratar vi verkligen O-tolerans!

Så nu har vi alltså förutsättningarna för denna eftermiddag!

Jag hade riktigt långtråkigt när Chifen..(som var kakoholik) ber mig att att ta fartygs cykeln och fara upp på stan och köpa honom en trave kakor!
Vilket jag naturligtvis gör (hade ju långtråkigt!)

Så bar det ju då iväg!
För att ta sig till Mostyn så var man tvungen att ta sig upp för en massa uppförsbackar.
(staden ligger riktigt högt)
Men jag visste ju att får jag bara kakorna köpta så var det ju plattläns hem...bara att rulla!!
Sagt och gjort!
Kakorna köpta...Och rullet ombord hade börjat!!

En bra bit på vägen ner händer då denna olycksaliga olycka som kom att förändra mitt liv!
Cykeln och jag är uppe i en svindlande hastighet!
När det lilla barnet rusar ut!!
Vill inte påstå att jag hann tänka en massa saker.
Utan jag bara greppar handbromsen och bromsar, "den bromsen tar riktigt bra"
Så det blir tvärnit!!
Ser mig själv segla genom luften!
Och känner verkligen hur jag träffar backen!

Sen blev det mörkt.

Vaknar efter ca en timme!
Med hela munnen full med Wales.
Blåslagen och blodig.... glasögonen var borta. och jag fattade ingenting.
Efter en stunds famlande efter glasögonen insåg jag att det var kört!
"bara försöka att ta sig ombord"
Så upp på cykeln o iväg! Medans blodet rann.
Tänkte att tar jag mig bara ombord så fixar jag det här, med lite "gaffatejp" och en dusch så blir jag så ny igen.
Kommer ombord.
Och där står en massa folk som undrar vart jag tagit vägen?
Sa som det var.
-Ska bara ta en liten dusch så är jag som ny igen!
Nu blev det som att röra runt med en pinne i en myrstack!!
Alla skrek och ylade!
Så det var bara att sätta sig i en taxi och åka till sjukhuset!
(vilket nog var tur)
Så det första jag ber om är att jag ska ta en "gift test"
Då jag för första gången i mitt liv är fullständigt ren!!
Efter den.
Så syr dom ihop mig med femton stygn (kunde peta upp två fingrar genom hålet och vinka till mig själv)
Och jag blir ombord skickad och sjukskriven!
Men eftersom jag inte är riktigt normal så bär det ut på sjön dagen efter!
Tänkte att det här är ju sånt som händer och jag ska ju ändå få avlösning om ett par dagar!
Och jag har ju gift rapporten med mig som säger att jag inte hade några gifter i blodet!
(rederiet frågade överhuvudtaget inte efter den!!)

Dagarna går och jag blir hemskickad!
Kommer hem och ser ut som jag har blivit på körd av ett tåg.
Till Waxholms stora glädje!
(dom är snälla mina kamrater!??)
Var hemma en vecka på semester innan det bar iväg till Mostyn igen.

Nu uppdagades nästa problem.
Fick problem med närminnet och yrsel plus en massa värk i ryggen!
Tänkte väl att det var lite sviter efter olyckan.
Så jag står ut ytterligare två veckor innan det är dax för ny avlösning.
(närminnet blev bara sämre och sämre)
Men hur ska jag veta det?
Kom ju inte ihåg något!

När jag kom hem igen så blev det ännu värre...Kom inte ihåg ett skit!
Folk kunde säga vad som helst till mig...Och det var bara att hålla med!
Kanske var det som dom sa?
Vad visste jag?
( det här var ju något som mina ungar och min närmast omgivning utnyttjade till max)
Och ryggen gjorde jävligt ont!
Så det var bara att söka sig till sjukhus igen.
Den här gången för ryggen.
Kom ju inte ihåg något annat!

Så jag blir inkörd i en sån Magnet röntgen för att kolla hur allt stod till
Efter en stund så börjar det myllra av läkare runt mig!
Vad är det som är på gång?
Vad är det som sker?

Efter en stund så kommer det fram en läkare till mig... stirrar mig stint i ögonen och frågar,
-hur länge sen var det sen du hade sex?
VA?
Va? vad menar du?
Jo sa han du har ett bråck på huvud puls ådern plus två disk bråck i nacken!
så du får väldigt lite syre till hjärnan
-vad har du gjort?
Och det här måste opereras så fort som möjligt.
Så du får under inga som helst omständigheter bli upphetsad eller göra något annat tokigt för då kan hela skiten explodera och du kan drunkna i ditt eget blod!
Där av frågan om jag hade haft eller tänker ha sex!
Efter mycket om o men så blir jag opererad, dom fixar både bråcket och disk-bråcken.
Så efter ett par veckor är jag nästan som ny igen!
Men jag fick ta mycket skit efteråt....
Svårt att förklara för folk att jag faktiskt inte kom ihåg!
Att folk kunde säga vad som helst till mig och det var bara att hålla med!
Fick till och med ett par rejäla utskällningar av folk som stått mig nära.
men vad skulle jag säga?
Eller göra?
Kom ju faktiskt inte ihåg!!
Och det här är nog något som jag får dras med i resten av mitt liv!
(vilket i och för sig inte gör så mycket då jag inte kommer ihåg)

Sensmoralen i den här historien är alltså följande:

Cykla aldrig nykter i Wales för då kan folk slå i dig vad som helst!

Haveristens klagan!

Så var det då dax igen! Fast den här gången tänkte jag inte "hänga" ut någon förutom mig själv. Alltså lite självransakan! Så här dan före dan före..........
Har varit ute på en lång promenad och när man går en sådan så blir det gärna mycket tänkande kanske till och med rena grubblerier! Ibland nyttig ibland inte!
Det här var en sådan nyttig en.
Så vad kom jag då fram till
Jo jag stor trivs forfarande här nere, är ju varmt och skönt....
Slipper en massa ont!
Men saker och ting ställs på sin spets här!!
I Sverige så hade jag i allafall något slags skyddsnät...Fanns alltid någon att gå till om man var hungrig, törstig eller pank!
Här finns det inget sådant.
Kan ju kanske bero på mig själv?
Har inte hunnit och kunnat etablera något sådant.
Finns en viss språkförbistring som gör att det är svårt.
Föresten när det gäller det här med språk!!
Så kanske ni märkt att jag har som sagt inget inbyggt skriv språk vilket gör att min blogg ser lite bakfram ut (Lottas ord!)
Men när jag går tillbaka och ser vad jag själv har skrivit så tycker jag att det förbättrats.
Fick igår lite kritik från min mentor.
Vilket är bra!....Tycker om konstruktiv kritik, är sånt man kan ta till sig... I det här fallet så handlade om tempus former, vilket faktiskt är ett ord jag förstår! Fan jag vet ju inte ens vad ett verb är! Men tempus och genus har på något sätt fastnat.
Så det köper jag! och ska försöka bättra mig!

För att nu återgå till mina "grubblerier"
Har idag konstaterat att nu är allt nästan slut!
Inga pengar och ingen mat!
Öppnade kylen när jag kom hem och allt som fanns där var en samling jul-snappsar som min gode vän Marie köpt åt oss!
PÅ IKEA av alla ställen. Ett underbart land detta Spanien. Tänk bara här kan man köpa brännvin på IKEA!! (Undrar om Ingmar vet om det?...Förmodligen! Han är ju affärsman)
Så nu tänkte jag tillbringa dagen med att supa mig full på jul-snappsar
Vet att man inte blir mätt på det!!
Men fan så mycket roligare att vara hungrig!

"by the way"
Tror fortfarande att jag gjorde rätt val som flyttade hit! Tror och vet att jag annars skulle gått under!

En liten julsaga ur Sneseglaren

Eller hur man skändar ett krigsmonument!

Så blev vi då upp "purrade" den där morgonen dan för dan, jag och kocken.

Med skepparens ord ringande i huvudet!

- Grabbar skena i land och försök att få fatt i en julgran

Nu var ju det så att vi var i en liten stad i norra Skottland och vi hade haft fest dagen innan.

Så suget att fixa julgran var ju inte så stort!

Men nu fanns ju i allafall chansen att ta ett par återställare och en julgran skulle väl inte vara så svårt att få fatt i !

Så vi ragglar ju i land, dan före dan

Och hamnar direkt på första puben.... Fan! vi var ju dåliga!!

Och ett par öl kan väl aldrig vara fel!

I skottland så ligger pubarna tätt!

Så innan vi var uppe i själva byn så var vi ganska kraftigt på "röken"

Igen!

Nu börjar stor julgrans jakten!

Fick vi då fatt i någon gran?...Icke!

Dom vi såg var antagligen för fula för dyra eller för små.

Och nu började det bli mörkt och vi var nu kraftigt tankade!

Och vad ska vi säga till folket ombord?

Just snyggt.

Här hade vi varit borta hela dan och kommer tillbaka snor fulla och ingen julgran!!

Så vad ska vi göra?

Bara och traska tillbaka, och få en massa skit!

På vägen tillbaka upptäcker vi två enorma silvergrannar som bara står där.

Då föds tanken!

-Vi tar och sågar ner en topp...så har vi ju våran julgran!

Nu är det ju så att det inte hör till vanligheten att jag går och bär runt på en såg och inte kocken heller!

Så det var bara att smyga sig ombord och hämta en.

Eftersom vi inte ville väcka upp hela båten så fick det bli kockens kött såg!

"såg som såg"

Och sen tillbaka till "våran" gran!

Det är väl kanske nu vi skulle börjat att reflektera över vad vi gjorde och varför granarna var inhängnade!

Men icke!

Så där sitter jag nu 20m upp i en gran jävel i Skottland med en tjock kock på marken och sågar i vild förtvivlan

Med ett brak så störtar toppen ner!

Och där har vi ju vår julgran.

Så det var ju bara sätta igång att släpa!

Nu infinner det sig någon form av efter tänksamhet, vi ska ju genom gaten med vår gran!

Det kanske inte är så smart.

Så vi hivar den över stängslet en bit bort.

Sen travar vi genom gaten, kocken, jag och vår såg.

Så snabbt bort till granen och ombord med den.

Nu infinner sig nästa dilemma.

-var ska vi göra av den?

För vi insåg någonstans att vi kanske hade gjort något riktigt dumt.

Så det var ju bara att "knöka" i den i vårt kylrum och gå och lägga sig!

Ty gran hade vi ju!!!

Vaknar på morgonen dan efter av ett herrans liv!

Vad är det som hänt?

Vi skulle ju gått för länge sen!

Släpar mig upp i mässen där det är fullt med folk.

Polisen var där, skepparen och chifen... så det var fullt pådrag!

-vad är det som hänt??

Jo någon jävla idiot har sågat ner toppen på en minnes gran som var planterad över alla fallna Skottar som kom från den här byn under andra världskriget (och det var många)

Så nu är det husrannsakan!....(eller heter det båtrannsakan?)

Så där sätter polisen igång sin stora genomsökning!

Skit!!

Nu börjar jag bli nervös!

Så jag går ut på däck för att ta mig lite frisk luft.

Tittar bort mot fäll platsen där hela byn står och pekar o förfasar sig

Fan.....

Vi kommer att bli ihjälslagna om dom kommer på oss!

Efter ca en timme så kommer polisen ut på däck och meddelar att vi kan avsegla!

Det är inte sant!!! dom hittade inte gran jäveln!!

Så då står vi ju där på julaftons morgonen kocken och jag och klär vår fina gran!

Skepparn går förbi och sneglar på våran gran och säger ingenting.

Ty vi hade ju Biscayas vackraste julgran!

"Nu jävlar är det jul igen"

Och snön ligger vit på taken.
I helvete!
Det enda som ligger på mitt tak är kattskit!
Nu är det så att jag har en koloni tak katter där jag bor, och dom har envisats med att skita i min stupränna!
Men nu är det slut skitet, var ute på morgen och såpade rännan.
Så jag har tillbringat morgonen med att höra kattornas ilvrål när dom har kasat ner för taket!
Sett hur dom försökt att klösa sig fast! innan dom for över kanten
(för att slippa få en massa djurvänner på halsen så kanske det är bäst att förklara att fallet inte är så långt!)
Så nu råder här julefrid!

Det här med julen är något som jag har funderat på.......
Kommer från en familj som alltid firade jul med dunder och brak, Hela tjocka släkten var där.
Det var mat och brännvin i överflöd!
Var så även när jag var gift och hade egen familj!
Så kom då förra julen. Första julen som jag skulle fira ensam, hade som vanligt bullat upp med massor av mat....
Ni vet!
Julskinka sill och allt annat som hör julen till (tänkte mig inte för min idiot)
Allt slutade med att Nisse kom in och hämtade lite mat och sen var han försvunnen!
Så där satt jag i spillrorna av mitt liv med en jävla massa julmat!

Det var väl då jag bestämde mig!!!
Så fan att jag tänker utsätta mig för något liknande igen!
Nästa jul ska jag fira i Rio!
Nu kom jag väl inte till Rio, utan till Spanien vilket i allafall är nästan Rio
Så nu sitter jag här!
Utan en krona på fickan.
Ingen jul mat.
Och inga julklappar

Och konstigt nog så trivs jag!

Kan väl tycka att det är jävligt för mina "snorisar", men vad ska jag göra?
Måste väl falla under avdelningen "smällar man får ta!"

Sen vill jag passa på att tacka mina supporters.....
Ingen nämnd och ingen glömd!
Ni vet vilka ni är!!!

Så Nallar och Pottfötter!
God jul!!

Ett till från Sneseglaren

Bogseringen!
Så gav vi oss iväg den där tidiga morgonen i början på April. Jag och "Steve med Lloyden".
Väl förberedda för en gång skull!
Husbåten som vi skulle bogsera hade vi hämtat i Svindersviken redan dagen innan.
Ett riktigt as till husbåt var det, ca 12x6 meter med ett sjurackarns stort hus på!
Och efter som vi var lite korta på bogserbåtar så tog vi "Rumpan" en fd minarbetsbåt.Och en liten arbetsbåt som vi skulle ha som något slags komplement. Som sagt så var vi väl förberedda, hade med oss både GPS och en bärbar WHF plus en låda öl.
För det här skulle ju inte ta så lång tid!
Så vi gav oss iväg längs Furusundsleden. Nu hör det till saken att jag hade missuppfattat vår destination (mer om det senare) Efter ett par timmar så närmade vi oss Ro-Gård där "RehabTompa" dök upp med lite fika och en macka,Solen lyste och allt var frid och fröjd!
När diskutionen om vart vi skulle ta vägen började. "Tompa" hade vi släppt av tidigare så det var bara Steve och jag. Och efter som jag min idiot hade miss förståt vart vi skulle ta vägen så gick diskutionens vågor höga. slutligen så gick det upp en "talgdank" för mig!
Fan.... vi skulle ju långt ut i ytterskärgården!
Upplägget kanske skulle varit lite annorlunda!
Man kanske skulle lagt upp det på två dagar.
Och vi skulle kanske haft med oss lite mat!
Så vad att göra?
Bara fortsätta naturligtvis!
(här ska jävlar i mig inte vara någon tvekan)
Nu började det bli mörkt också..... Och vinden tog i.
Skit också!
Men vi var ju nästan framme.Bara en stor fjärd kvar!
Naturligtvis så börjar batteriet ta slut i GPS-n
Och mitt på denna fjärd så låg stor grynnan och bara väntade på oss!
Mörkret föll nu hastigt.
Så där var vi nu...Utan GPS utan strålkastare, vinden friskade i var väl uppe i närmare 14 m/s
Men tack vare att det hade börjat att blåsa så upptäckte vi grynnan i tid då det bröt över den!
Sen var vi över fjärden och närmade oss stället där vi skulle överlämna detta as till husbåt...
Som nu mer och mer fungerade som storsegel..(mycket hus mycket storsegel)
Så fick vi ju då äntligen kontakt med dom som skulle ha husbåten! Och nu var det mörkt som i en sotar rumpa.
Folket stod på land och bara väntade på oss!
Tyckte väl att det hade tagit lång tid för oss, vi var nu uppe i över tolv timmar!
Tre meter kvar så var uppdraget slutfört! Jag rusar fram med tampen för att hiva över den och Steve är i lillbåten för att lägga av alla tampar, så att vi äntligen kunde åka hem! Hungriga och trötta!
Då händer det som inte får hända!
Bogser ändan trasslar in sig i "Rumpans" propeller.
Det tar tvär stopp!
Så ett tu tre är vi 30 meter ut från land!
Så nu seglar vi helt plötsligt!
Steve sitter i lillbåten och gasar så mycket det bara går och allt som händer är inget!
Utan vi seglar rätt ut i tomma intet!
Först Steve som gasar som en idiot sen husbåts seglet och sist jag som inte kan göra ett skit!
Tiden drar iväg och vinden ökar!
Fick via mobilen kontakt med dom som skulle ha husbåten men dom ville inte gå ut och hjälpa oss då dom tyckte att det blåste för mycket!!??
Nu Passerar vi Svartlöga med god fart!....Inser att nästa destination är Åland! Om vi inte går på grund innan!
Får efter mycket om och men kontakt med Steve!
-vi kanske skulle kontakta sjöräddningen?
Men Steve som är en envis jävel ville försöka en stund till!
Efter en stund så insåg även han att det höll på att gå åt helvete.
Så då var det dax för det förhatliga telefonsamtalet till sjöräddningen!(som sjöman ringer man bara inte dit)
Fick efter mycket om och men fatt i sjöräddnings stationen i Räfsnas (som ligger långt bort) och fick förklarat vår situation.
Visst dom skulle naturligtvis komma och hämta oss!
Förklarade vad som hänt och var vi var någonstans.
Sen börjar väntans tider, vi var ju piss blöta och frös.
Efter ca en och halv timme så ser vi blåljusen i horisonten... dom far fram och åter långt där borta....Dom letar på fel ställe!!!
Ny kontakt! Via mobilen, innan dom vänder och börjar närma sig oss.........SKÖNT!!
Steve och jag har nu tagit oss ombord på den vilt seglande husbåten ty där var åt minstonde lite lä.
Och så kunde vi ju fixa till lite tampar för forsatt bogsering.
Så kommer då våra hjältar!
Jag förklarar hur allt ligger till och ber dom koppla så att dom kan forsätta bogseringen!
Vilket dom naturligtvis gör, men dom vill inte dra oss dit vi ska utan dom bestämmer sig för att dra oss till Svartlöga ångbåts brygga som ligger mycket längre bort men erbjuder en tryggare hamn.
Ok..."fine"
Det är nu huvudsäkringen går i huvudet på skepparen räddnings båten....Han sätter igång och drar i 13 knop... Vilket innebär att han drar ner oss!!
PANIK!!
Vi sjunker!
Steve och jag kastar oss i lillbåten vilt skrikande och viftande!
Tack och lov så är det någon ombord som uppmärksammar vår situation och får dom att sakta farten!
Så då tar vi oss så sakta fram till ångbåtsbryggan där vi nu ska ta och förtöja denna vackra husbåt som nu är ett halvsjunket vrak!!
(hörde aldrig av ägaren efter detta men jag undrar vad han tänkte när han såg förödelsen?)

Så var det ju bara Steve, jag ,"rumpan" och lillbåten kvar!
Och var skulle vi då ta vägen?
Furusund var ett alternativ....
Så dit forsatte nu bogseringen... Men jag som känner en massa folk i Furusund hade ingen lust att dyka upp där med en trave kvaddade båtar föreslog Högmarsö varv istället vilket våra hjältar efter mycket övertalning var det ok!
Så nu var vi ju där, äntligen!
När jag inser att här ifrån kan vi ju inte ta oss kl 3 på morgonen
Så det var bara att lägga båtarna där, och be om att få lift till Furusund igen!...Hmmmmmm

Klockan halv fyra på morgonen så blir vi då av släppta på Furusunds ångbåtsbrygga...
Blöta hungriga och trötta.
Och var fan ska vi ta vägen nu??
Hade heller ingen lust att börja väcka upp folk vid den tiden.....(jag skämdes som en hund!)

Ringer då till min stackars bror (som en engång får rädda mig ur en till trasslad röra)
Och frågar om han inte kan hämta oss?...(snälla)
Han säger att han kan vara där runt 8.... (tack tack tack!)
Så handlar det bara om att inte frysa ihjäl innan han kommer.
Så vad att göra?

Var bara att smyga sig ombord på Furusunds färjan...in i passagerar gången och lägga sig och sova tills han dyker upp....(undrar vad skepparen på färjan tänkte när vi klev av på morgon kulan då han bara kört tom turer hela morgonen)

Hur vi fick hem båtarna från Högmarsö är en annan historia!