Jag glömmer aldrig en oförrätt!
Och det tar lång tid innan jag blir arg.
Men nu är jag det, riktigt riktigt förbannad.
Eller kanske jag ska kalla det för bitter och inåtvänd.
Jag tycker inte om när folk eller fä försöker lura mig.
Även om det sker på grund av okunskap eller att folk är bara riktigt korkade.
Jag köper inte det!
Eller glömmer en oförrätt
Så nu har jag egentligen bara två val.
Vedergällning eller hämnd.
Vilket får en att fundera lite.
Så vilket är bäst?
Vedergällning = Hårt, skoningslöst och ingen barmhärtighet.
Eller!
Hämnd = Som bekant är en rätt som ska avnjutas i små portioner, långsamt och njutningsfullt.
Så vad gör jag nu?
(Liemannen eller Dödsängeln är en personifikation av döden, ofta framställd som ett skelett med svart kåpa, huva och en lie. Lien och även timglaset blev tidigt attribut till honom. Med den förra "skördar" han sina offer, med den andra mäter han ut varje människas livstid . Ibland framställs han även med ett pergament på vilket står skrivet namnen på dem han ska skörda)
Ja ja.
Den som överlever får se!
Sen är jag lite orolig för Nisse som rakar vadorna.
Och så tycker jag att ryck fisket som utförs från gamla trålare ska förbjudas!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag skulle inte oroa mej för dom som rakar vadorna, här finns det dom som rakar strömmingen. Det tycker jag är lite kinky!
Men snälla haveristen! Pennan eller svärdet? Har du provat en dyngsmäll i stället för att oja dig. Dyngsmäll känns för bägge parter och det ger en inre tillfredställelse! Prova!
Hualigen va du skriver mycket dumt och argsint är du väl lite eller?
Hualigen vad du skriver mycket dumt och lite argsint är du nog vad jag kommer ihåg eller har det gått över?
Hualigen? (det var ett ord jag inte hörde igår) Sen vet jag väl inte om det är så mycket dumt, e nog mest vad jag känner.
Och just för tillfället är jag argsint.
Men annars så e jag go å glad!
Skicka en kommentar